Vårruset

 

Foto

(Tack Caroline Schagerlöv för lånet av fotot)

Som en mjukstart in för vad som komma skall så anmäler jag mig till Vårruset tillsammans med ett gäng goa kollegor. Vi får tröjor genom jobbet där det står ”Med kraft och spänst i regionens tjänst” på ryggen. Käckt så det förslår. Dagen innan loppet dyker en hemsk tanke upp i huvudet. Tänk om vi är anmälda i tidtagarklassen… Lite efterforskning på facebook besannar mina farhågor. Jag får fjärilar i magen och blir jättenervös och stressad. Tänk om jag kommer allra sist. Tiden kommer i all framtid stå på pränt på Vårrusets hemsida.

image

(bilden är lånad från Vårrusets hemsida)

När jag parkerar bilen på ängen vid startområdet hör jag Blossoms glada röst hälsa de första tillströmmande deltagarna välkomna. Oj, oj nästan 1,5 timme till start. I ren nervositet så hade jag kört hemifrån alldeles förtidigt. Kall och kissnödig stiger jag ur bilen. Det är alltid likadant när jag skall springa eller träna. Jag springer på toa i ett, men det bästa med att vara tidig är att det inte är någon kö till bajamajorna och att de fortfarande är hyfsat fräscha.

Jag vandrar runt bland sponsortälten. På mitt bröst lyser de rosa siffrorna på nummerlappen: 598. Alla jag möter har svartsiffror med nummer som 7685 eller 4315.. Jag tillhör eliten… Jag som pratar träning med kollegor och alla andra som jag möter, jag t.o.m skriver om träning i en blogg. Sanningens minut är nära, snart skall min bluff vara avslöjad.. Som tur är börjar mina fina, goa kollegor dyka upp. De får mig på gott humör och jag kände mig plötsligt glad, förväntansfull och laddad.

Äntligen är det dags för uppvärmning. Jag tar det lite lugnt, vill ju spara på mina krafter. För den delen så är det så trångt så det ända man får plats att göra är att hoppa lite på stället. Det viktigaste innan startsignalen ljuder är att få igång spotify i hörlurarana. Och så är vi igång. Jag springer och springer, springer om människor till höger och vänster. Det känns härligt! Tänk så många som startat i fel startgrupp, de springer ju jättesakta. Oj, vad jag är bra! Det är festligt i ungefär 400 meter… Mitt tempo har varit på tok för högt. Uppförsbacken var tung och jag börjar bli torr i halsen. I kanten står massor av folk och hejade och klappar händer. Ropade inte en familj precis ”Heja Cia!”? Tittar ifall jag kände igen dem men ser bara suddiga konturer.. Jag inbillade mig nog bara.

1 kilometer.. puh, det börjar bli jobbigt. Jag skall nog inte springa lopp, det går mycket lättare när jag springer för mig själv i skogen. Fortfarande springer jag om en del, men blir omsprungen av desto fler. Vätskekontroll… tar tag i plastmuggen i farten och försöker pricka munnen. En klunk, två klunkar, men vad svårt det är att svälja när man springer. Det känns som om vattnet fastnar en bit ner i strupen. Tänk om jag spyr på vägen. Hur pinsamt skulle inte det vara, det är ju knappast maraton som jag springer.

3 kilometer och jag dunsar fram. Steg för steg. Springa med stil.. knappast.. Jag funderar på vad det står på min rygg. Något med spänst, glädje och spänst? Nä, just det kraft och spänst. Ha ha Region Halland så blir det med alla besparingar och när man inte betalar ut ordentliga löner.. Personalen släpar sig fram med blytunga steg och andan i halsen.

4 kilometer.. nerförsbacke och just mellan 4 och 5 kilometer brukar jag springa som bäst. Stegen känns lätta och jag ökar takten. Det här är ju riktigt kul! Sen tar det stopp. Jag vet att det bara är några 100 meter till mål men jag bara måste gå. Folk väller förbi mig. Skit också, snart har alla som jag sprungit förbi, sprungit förbi mig igen. Måste börja springa, steg för steg. Nu är jag i målfållan och jag får en härlig upprymd känsla i kroppen 30 minuter och 25 sekunder. Pesonligt rekord!! De sista månaderna har jag springit flera minuter långsammare. Inte konstigt att jag var trött!

Vi har picknick ihop på en filt i kylan. Det är så mysigt, jag är så nöjd. Åh, vad det är roligt med lopp!!

image

Eftersom jag inte sprang för ett hjärtebarnslag i år så satte jag in 100 kronor på min insamling för Hjärtebarnsfonden: http://gava.hjartebarnsfonden.org/campaign/5419899#.UiHfklPfu4M.wordpress

image

Annonser

6 thoughts on “Vårruset

  1. Jag är nybörjarjoggare och är grymt imponerad av ditt lopp! Härligt referat också, språket flyter perfekt och jag känner nästan att jag är med dig på upploppet!

    Grattis till pers-tiden! Bättras på nästa år eller? 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s