Tio saker som löpning lär dig om livet

image

Jag har fritt översatt ” 10 lessons running teaches you about life” från thedailyrunnerpage.com

1. När något blir jobbigt fortsätt framåt…

2. För att skapa en vana krävs det att du är konsekvent.

3. Du måste gå genom helvetet för att nå himlen.

4. Att nå dina mål kräver hårt arbete.

5. Alla aspekter av livet är mentala. Det är inte hur du har det, utan hur du tar det.

6. Du har tid om du tycker det är tillräckligt viktigt.

7. Det är du själv som sätter dina egna begränsningar.

8. Om du väntar på det rätta tillfället så kommer du aldrig få något gjort.

9. Sträva bortom din begränsningar och se magin hända.

10. Även i den mest kaotiska situation finns något gott att finna.

Jag tycker det mesta stämmer överens med båda löpning och livet ❤

 

Hundfjället

image

Jag har tillsammans med Micke och Ida tillbringat några härliga dagar på Hundfjället i Sälen. Det var första gången som jag var där och blev glatt överraskad av den lilla skidbyn. Det fina vädret bidrog säkert lite till min positiva inställning. Det var soligt och varmt men ändå massor av snö i både byn och backarna.

image

Ida älskade trollskogen, men jag undrar ifall hon la märke till några av alla de 400 troll som finns där. Istället så la hon märke till varenda liten krånglig skogsstig och alla gupp som fanns att tillgå. Tänk att vara 6 år och totalt orädd!! Jag är ju varken 6 år eller totalt orädd men kunde ju inte bara låta henne försvinna själv rakt in i skogen. Det var bara att ta ett djupt andetag och åka efter. Stel som en pinne och skräckslagen eftersom det knappt går att bromsa på de smala stigarna. Som bäddat för att stå på huvudet. Och det gjorde jag flera gånger. Och jag åkte in i otaliga trädgrenar. Tur jag hade både hjälm och goggles.

Men efter en öl och gulasch till lunch så var kroppen med följsam. Jag insåg att mitt hinder var att jag var rädd. När jag vågade lite mer så blev jag inte lika stel och helt plötsligt var det hur kul som helst att åka på gupp i skogen. Tänk att min 6-åriga tjej utvecklar min skidåkning och inte tvärt om..

image

Sista dagen tänkte vi tillbringat i Tandådalen. Det går en transportlift mellan byarna och de ingår i samma liftkort. Tyvärr så var det fina vädret som bortblåst!! Det snöade, blåste och var kallt, så vi stannade på Hundfjället även denna dag. Undvek man toppen och tog många pauser så gick det bra att åka ändå. Det var mycket nysnö och backarna var roliga att åka i. Men vilken skillnad det är mot fint väder..

Vi bodde på Joängets fjällgård i en stuga för 8 personer, så vi hade gott om plats 🙂 . Stugan var jättefin men 8 pers. hade blivit trångt. Stugan låg 300 meter ifrån backen och det kan ju tyckas som ingenting. Men med en 6-åring i pjäxor konkandes på skidor och stavar så kan 300 meter kännas väldigt långt. Så långt att vi drog oss för att åka hem till stugan för att äta lunch eller ta en paus. Jag åker gärna tillbaka men då bokar vi nog en stuga närmre pisten. Ski in/out är värt vartenda öre!

Nu är skidkläderna undanlagda för i år och vi längta efter sol och värme!

Hundfjället 2014 110

Ett tungt inlägg..

image

Solen glittrar i snön, istappar vackra som konstverk smälter sakta i vårsolen. En bäck porlar. Det är vackert i fjällen och vi njuter.

Samtidigt genomgår en annan familj det som är hjärtebarnsfamiljens värsta mardröm. Deras dotter finns inte längre på denna jord.. Jag har aldrig träffat denna tjej, bara sett henne i en dokumentärfilm för många år sedan. Men hennes mammas skrivna ord har funnits med sedan min allra första dag som hjärtebarns mamma. Hennes bok ligger sönderläst där hemma och hennes dikt har jag flitigt använt som tröst till andra som fått svårt sjuka barn.

Flickans pappa har jag träffat vid flera tillfällen. Han är en trygghet för många hjärtebarns familjer. Han har ett brinnande engagemang för våra barns rättigheter och har hjälpt till att förbättra livssituationen för många.

Det är orättvist att en tjej som redan fått kämpa så mycket i livet, men som vad jag förstått,  hade en stark livsgnista och många järn i elden, bara får snudda vid att bli vuxen.

Jag tänker på flickan som jag aldrig träffat, på hennes föräldrar och anhöriga, på pojkvännen och på den ofattbara smärta som de måste genomgå just nu. Önskar att jag kunde göra något för dem, ge något tillbaka för allt de gjort för oss, som de inte vet om. En tår trillar på min kind och allt det vackra runt omkring mig är så vackert att det gör ont.

En ständig karusell

image

Hela världen gungar, jag har svårt att fästa blicken och känner ett lätt illamående. Jag försöker ignorera det och leva som vanligt men det är inte helt enkelt. När jag inte vrider på huvudet så går det bättre. Men det blir ett väldigt stelt och beränsat liv.. Med hjälp av google så har jag självdiagnostiserat mig som kristallsjuk. Helt ofarligt men obehagligt.

Kristaller i all ära men på felställe så är de ett gissel. Ett alldeles för glamoröst namn på yrsel och illamående. Första gången som jag var med om detta var strax efter jul. Då trodde jag att jag totalt tappat förståndet. Men det gick över på några dagar. Fortsätter det så får jag väl bege mig till farbror doktorn. (På min vårdcentral så finns det inga kvinnliga läkare 😦 )

Imorse så begav jag mig i alla fall ut och sprang. Förutom illamåendet så gick det riktigt bra. Jag kände mig stark i kroppen i åtminstonne 3 km. Hade ett bra flyt i stegen och bättre tid än på länge. De sista 3 km sackade jag av lite. Men jag är nöjd med mina 6 km i den härliga vårsolen. Resten av dagen ägnas åt tvätt och planering… Allt i karusellkänsla. Ser ni mig vingla runt på stan så bli inte oroliga. Vinet står kvar i hyllan, det är bara lite kristaller som hamnat på fel plats i örat.

Mitt nya vrålåk!!

image

I onsdagskväll köpte jag och min syster cyklar. Vi hade laddat för att köpa nya fina lättcyklade tvåhjulingar. Mellan 6-8000 kr tänkte vi oss. Sedan hade vi lite olika önskemål. Annika ville ha en högre cykel med punkteringsfria däck. Jag kunde tänka mig bockstyre för att få den riktiga sportcyklistkänslan. Men båda ville vi ha cyklar som vi kunde använda till mer än träning och cykellopp. Vår käre far tog sin bil och släp och körde oss till ett ställe utanför Helsingborg som säljer massor av cyklar i alla möjliga modeller. Här skulle vi hitta precis vad vi tänkt oss!!

Väl på plats mötte ägaren upp. Vi förklarade stolt vårt ärende. ”Hur många lopp sa ni att ni skall cykla?”, ”Ett..”, ”Jaha, den långa Vätternrundan?”, ”Nja, inte riktigt..” Och så började han visa oss begagnade cyklar. ”Begagnade?? Nja, det var inte det som vi var ute efter..”, ”Men ni kan ju iallafall prova..!” Hmm, jag tyckte Annika kunde börja prova ut cykel så kunde ju hon få honom att förstå att vi verkligen ville köpa nya. Han visade den ena pärlan efter den andra… och Annika cyklade… Eftersom Annika är ganska lång så var de flesta cyklarna av herrmodell. Men försäljaren hävdade att många tjejer cyklar på herrcyklar nuförtiden. Tillslut så tog han fram en juvel, en diamant.. Det var nästan så att han inte ville sälja den.. Ja, ni hör vilken säljare han var.. Annika testade juvelen och blev väldigt nöjd med den. Nu var det min tur att provcykla.. Jag valde Annikas andra hands val, en svart cresent med 24 växlar. Oj, vad den var lättcyklad! Jag provade även några damcyklar med ingen var bättre än den svarta cresent.

Nu bad vi att få bli visade de nya cyklarna. Och det blev en snabb rundvandring. Inga juveler eller diamanter där inte. Alla cyklarna var bra.. Jag fick gärna provcykla någon om jag ville. Jaha, vilken av alla 1000 cyklar skulle jag välja. Jag pekade på en som verkade snygg och bra. Och den var helt ok att cykla på. Men försäljaren hade redan sålt in de andra cyklarna..

Så istället för en ny häftig racercykel….

image

Så blev det en begagnad herrcykel utan bockstyre, men med 24 växlar. Och jag köpte en snygg hjälm och en fin cykelväska som passade till. Efter mina första cykelturer så måste jag säga att jag är supernöjd! Det känns som att jag flyger fram. Det kan ju i och för sig bero på att jag är van att sitta på en träningcykel i källaren och förflyttar mig inte en centimeter hur hårt jag än cyklar…

Ur miljösynpunkt och ekonomisksynvikel så har vi ju gjort ett bra köp.. Men någonstans långt där inne i mitt hjärta så finns det en liten saknad av en ny fin racercykel med bockstyre..